-Katterna. Har två katter och innan barnen så var det jättemysigt att ha dem. Nu är jag bara irriterad på dem. När jag varit uppe på fötterna hela dagen och sen sätter man sig ner på kvällen så är båda där som ett kanonskott och stirrar ner mig. De söker mina händer för gos. Men jag orkar inte. Det känns så fel. Jag får såå dåligt samvete. Skulle behöva hitta ett annat hem till den ena och den andra är till åren och har juvertumörer så hon skulle kunna få åka till himlen. Men den yngre är himla fin och jag önskar han kunde få det han behöver. En annan del i det hela är att jag tycker att det är himla bra för barnen att växa upp med djur. De lär sig att respektera djur och veta hur man ska vara runt djur. Om bara katterna kunde respektera våra möbler...
-Maken. Det jobbigaste av allt är att jag får så himla dåligt samvete över att jag inte fixar lillens tidiga mornar. Han vaknar ju så galet tidigt och jag får ångest som fan och tänker på hur lång och tuff dagen kommer bli om jag inte får sova mer.
Det finns mycket att grubbla på och nu kanske det kommer kännas lite lättare. Trevlig helg.
Hoppas det löser sig med kissarna! Vi hittade ett nytt hem till vår ena katt och nu känns det helt plötsligt helt okej att ha den andra kvar. Det blev skillnad!
SvaraRaderaJag har 2 katter och dom har jag haft sedan dom var 12 veckor. Min trotjänare och fina kompisar! Brorsar är dom också:)Sen Moa föddes har jag verkligen inte haft tid att ge dom precis samma uppmärksamhet som innan, det går bara inte. Och dom har dragit sig undan mer. Men dom funkar bra ihop med Moa och det har inte varit något problem, men det dåliga samvetet finns ju där ändå. Nu har vi turen att mina svärföräldrar tycker mycket om dom och katterna trivs hos dom i deras hus, så dom är mycket där numera. Dom har det så gott där, det märker man på dom. Men visst saknar jag dom i våran vardag! Men hade inte dom funnits så hade jag inte gjort mig av med dom på annat håll, så stora problem hade vi inte. Men dom har alltid haft varandra och det är jag glad för.
SvaraRaderaEn dag kanske våra katter bor hos oss igen, vem vet=) Det är ju fortfarande mina och dom har inte fått dom om jag säger så. Jag tycker som du, att det är bra för barn att växa upp bland djur. Ja vi får se helt enkelt =) Hoppas ni kommer fram till en lösning som känns bra för alla.
Kram!