Känslan av viktnedgången sitter kvar. Känner mig så himla stolt och nöjd. Jag brukar verkligen vara en sån som ger upp. Blir det för tungt på cykeln och det är två minuter kvar så har jag hoppat av. Det gör jag inte nu utan jag gör dessutom några minuter till! Det känns som det är lite kognitiv beteendeterapi jag kör med mig själv. Måste lära mig att tänka annorlunda och jag är på god väg och det känns väldigt bra! Det gäller att påminna sig hela tiden.
Idag har jag städat här hemma. Det är ganska roligt att städa har jag märkt. Eller rättare sagt, jag känner mig så mer tillfreds här hemma om det är rent och fint. Det är så lätt att stressa när det är kaos runtomkring en.
Snart dags att kila upp och hämta storebror. Hoppas på en bra kväll, han har ju gått in i total trots och han får mig att bryta ihop lite då och då. Det är ju bara att härda ut men attans vad svårt det är att veta hur man ska hantera en 3 1/2 åring i sina sämsta dager.
Nu lite te!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar