klaustrofobi

Och skitsjukan håller lillebror i fast grepp. Det är så himla trist. Han är rätt pigg ändå må jag säga men det tar på oss alla att ha det så här. Maken jobbar idag med och jag tror det blir ytterligare en innedag för oss. Idag med båda barnen. Nedräkning till 17.45 tills maken kommer hem. Kan nästan vara värt att lägga in en counter bara för det =)! Känns som hemmets väggar kommer närmare och närmare, får nog öppna alla fönster och vädra ut ordentligt så det nästan känns som om man är ute!

Höften tyckte att det var rätt jobbigt att bära runt på lillen igår men det fanns ju inte så mycket alternativ. Jag får ta det så lugnt det går. Skönt att han är så rörlig som han är iaf.

I morse när jag duschade så kände jag att kroppen var så öm så jag tappade upp badet och bara njöt. När jag legat i en liten stund så kommer treåringen in och han blir så sugen på att bada så han hoppar ur pyjamasen och i badet. Det var såå himla mysigt. Det är härligt att få lite kvalitetstid ihop.

Nu tillbaks till verkligheten!