Mera sjukhus och mera elände. Nu är det min finaste make som ligger på sjukan. Han fick så ont i magen och det verkar vara blindtarmen som spökar. Min spökade för drygt ett år sedan. Jag fick opereras med lillen i magen. Väldigt olustigt. Så nu ligger min man där, bara några salar från där jag låg.
Jag är så trött, varit en lång dag. Så spänd. Är så rädd att det ska vara nåt annat. Varit så mycket hela tiden. Känns som det hela tiden är nåt som kämpar emot oss. Har knappt vågat tänka "nu kan det inte hända något mer/värre iaf".
Store pojken fick åka över till farmor o farfar och sova där. Jag har precis kommit hem från sjukan och ska se till att natta den förstoppade lillgrabben. Ska få en stor burk katrinplommon först till gröten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar