lördag 4 september 2010

aha

Nu har jag förstått lite mer var skon klämde. Kroppen mådde inte bra för jag hade en begynnande mjölkstockning. Aj aj. Hade ju en rejäl en när lillen var någon vecka gammal och jag trodde seriöst att jag skulle dö då. Som världens influensa fast tusen gånger värre ungefär. Men med den erfarenheten så förstod jag var som var på gång nu. Så knaprade piller och pumpade ut så blev det bara en ministockning denna gång!

Igår var vi hos min mamma och hennes karl. Jag behövde det så mycket. Johan och hans svärfar satt och kollade fotboll och jag fick nollställa hjärnan med ett meningslöst spel på datorn med mamma bredvid mig som moraliskt stöd. Oj vad jag behövde det. Kändes helt underbart! Det behövs inte så mycket för att ladda batterierna. Kom hem rätt sent, bar in två sovande barn och sen satt vi uppe en stund till. Nu är maken ute med barnen och jag ska åka och göra några ärenden helt själv.

Ikväll ska maken ut och tacka av en kollega. Blir lite ledsen över att det så klart händer på hans lediga helg för jag vill ju träffa honom då och ha familjetid. Men vad ska man göra...Tror att jag känt mig väldigt stressad för då reagerar tuttarna direkt med stockning. Måste försöka relaxa lite.

Älskade ungar!

1 kommentar:

  1. ajajaj vad det gör ont i mig! trodde jag hade det förra veckan, eller ja början till mjölkstockning. Tuttarna värkte och jag hade feber och frossa, pumpade som en galning och hade brsötvärmare dygnet runt. Det blev bättre som tur var, hoppas det blir det för dig också! Ganska så otroligt hur lätt kroppen kan reagera när man inte mår bra psykiskt och stressar mycket osv.

    Min mejl är melanie_w1@msn.com Absolut kan vi prata om vissa saker där istället, kan kännas bättre och lättare när inte alla kan läsa osv.

    Vad fina dom är dina prinsar! Kram!

    SvaraRadera